Svenskarnas ursprung
Den svenska folkgruppen har beskrivits som skandinavisk med germanskt ursprung, [8] som under historien nåtts av migrationsströmmar och språkligt och kulturellt inflytande från andra folk. Svenskan tillhör de nordiska nordgermanska språken , vilka är en undergrupp till germanska språk , som utgör indoeuropeiska språk.
De första svenskarna – pionjärerna
Indoeuropeiska språk förmodas ha ett gemensamt ursprung i ett urspråk , urindoeuropeiska , som ska ha talats av urindoeuropeer. Detta har traditionellt lokaliserats till norra delen av Östeuropa från år f. Det associeras till Jamna-kulturens plötsliga migration i många riktningar [49] men kan enligt alternativa hypoteser lokaliseras till Anatolien dagens Östra Turkiet från år f.
Urindoeuropeiskan anses ha försvunnit kring år f. Den är därför att betrakta som obelagd, men tros ha förgrenat sig bland annat i mykensk grekiska , från vilket skriftliga spår finns från kring år f. De stora likheterna mellan de germanska språken visar på ett gemensamt språkligt arv och ömsesidig kontakt mellan språken.
Emellertid tros en tredjedel av proto-germanska ord och böjningsformer härröra från ett icke-indoeuropeiskt substratspråk en som talades av någon tidigare kultur i Nordeuropa. Många förindoeuropeiska språk beskrivs som paleo-europeiska språk en. Urnordiska är det germanska språk som talades i Norden under yngre romerska järnåldern , folkvandringstiden och vendeltiden datering är vansklig men brukar idag anges till tiden kring Kristi födelse fram till e Kr.
Språket är det germanska språk som är tidigast belagt i skriftliga källor, någon gång mellan år 1 och e Kr, bland annat i runskrift enligt äldre futharken [55] [56] Vid övergången från vendeltiden till vikingatiden omkring år anses urnordiskan skilja sig betydligt från de andra germanska språken. Det kallas från denna tidpunkt fornnordiska. Detta finns belagt i runskrift enligt den yngre futharken.
Det fornnordiska språket delar vid tidig vikingatid upp sig i västnordiska , östnordiska , och forngutniska , enligt en äldre men idag något omdiskuterad kategorisering.
Sveriges flagga
En tydlig dialektgräns saknas mellan västnordiska och östnordiska folkmål. Östnordiskan kan studeras i runsvenska och rundanska källor, som vid slutet av vikingatiden började uppvisa små skillnader, och kallas från talet för fornsvenska och forndanska. Nusvenska är det språkstadium som den moderna svenskan tillhör och tar sin början en tid efter att urbaniseringen och industrialiseringen hade inletts från ungefär år Trots att de genuina målen blir allt mer ovanliga är regionala uttalsvarianter alltjämt vanliga: sydsvenskt talspråk, götiskt—västmellansvenskt talspråk, östmellansvenskt talspråk, norrlandsstandardsvenskt talspråk vilket i sin tur har många varianter , gotländskt talspråk och finlandssvenskt talspråk.
Lånorden innefattar främmande ord bildade till latinsk-romanska eller grekiska ordstammar, ofta internationellt använda i den akademiska världen, ibland inlånade via engelskan. Många lånord hämtades direkt från högtyskan efter reformationen i samband med Gustav Vasas bibelöversättning, från franskan under och talet och från engelskspråkig kultur efter andra världskriget.
I flera fall har de engelska lånorden ursprungligen lånats ut från fornnordiskan till anglo-saxiska fornengelska under vikingatid. Sverige under äldre medeltiden bestod av flera löst sammanhängande områden, som under talet hade utvecklat gemensam militärorganisation ledungen. Sverige under Kalmarunionens tid till saknade egen utrikespolitik och regent, men det dåvarande Sverige lydde ändå under en egen landslag.
Sålunda anses den svenska nationalstaten ha bildats efter unionsupplösningen år , och Gustaf Vasa utpekas som nationalstatens fader.
Alltid svensk råvara och svenskt ursprung
Skandinavismen betonade "de skandinaviska brödrafolken". Nationalromantiken , exempelvis Anders Zorns konst, idealiserade bondesamhälle och hembygd. Liksom i övriga Europa utvecklades nationalism först på talet i Sverige, då en gemensam skandinavisk eller nationell identitet konstruerades för att ena regionen eller landet.