Träning vid reumatism
Vid muskelreumatism brukar träning också lyftas fram som särskilt viktigt. Här är saker du kan tänka på för att må så bra som möjligt: Äta bra mat, som frukt, grönsaker, fullkornsprodukter.
Träning med reumatism
Personer med reumatoid artrit bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att öka kondition och muskelstyrka samt för att minska smärta och aktivitetsbegränsningar. Aerob fysisk aktivitet kan utföras på land eller i vatten. Det finns inga absoluta kontraindikationer för fysisk aktivitet för patienter med reumatoid artrit, men associerade tillstånd som till exempel perikardit, hjärtsvikt, lungfibros och vaskulit kan ibland kräva särskild anpassning och övervakning.
Den fysiska träningen måste anpassas till svängningar i sjukdomens förlopp. Reumatoid artrit förekommer hos 0,5—1 procent av befolkningen i Europa och USA [1], och i Sverige hos 0,5—0,7 procent [2]. Kvinnor insjuknar oftare än män, könskvot [1, 3], och insjuknandet kan ske i vilken ålder som helst, men är vanligast mellan 45 och 65 år. Incidensen beräknas vara 25—50 nya fall per invånare och år [4] Den grundläggande bakomliggande orsaken till reumatoid artrit är i stora delar fortfarande oklar, men kunskaperna om samspelet mellan en rad genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer för sjukdomens utveckling har ökat [5].
Av särskilt intresse är också livsstilsfaktorer, där rökning negativt påverkar såväl incidens som prognos och läkemedelssvar, och fysisk aktivitet predicerar mildare symtom vid diagnos. Reumatoid artrit presenterar sig vanligen som symmetrisk polyartrit med ett skovvis förlopp och karakteriseras av synovit, tendovaginit och bursit. Ofta ses destruktion av lednära ben och brosk.
Osteopeni och osteoporos orsakas av sjukdomsprocessen i sig, fysisk inaktivitet och eventuell kortisonbehandling, och ökar risken för för osteoporosrelaterade frakturer. Sjukdomen kan debutera akut eller komma smygande under en längre tid. Det vanligaste symtomet vid reumatoid artrit är kronisk smärta som dock varierar i intensitet, lokalisation och kvalitet.
Ledsvullnad, stelhet, ömhet, sjukdomsrelaterad trötthet och stressreaktioner är vanliga. Många personer med reumatoid artrit har, redan tidigt i sjukdomsförloppet och trots medicinsk behandling, nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och kondition. Utöver ledbesvären förekommer även allmänna inflammationssymtom och engagemang av inre organsystem.
Reumatoid artrit (RA), fysioterapi (sjukgymnastik)
Sammantaget leder symtomen vid reumatoid artrit ofta till otillräcklig fysisk aktivitet, vilket tillsammans med trötthet och ibland direkt hjärt—lungpåverkan leder till nedsatt kondition. I jämförelse med befolkningen i övrigt löper personer med reumatoid artrit en ökad risk för hjärt—kärlsjukdom och förtida död [6]. Inaktiva personer med reumatoid artrit löper ökad risk att drabbas av hjärt—kärlsjukdom jämfört med dem som är fysiskt aktiva [7, 8].
Diagnoskriterier för reumatoid artrit har sammanställts av American College of Rheumatology. Sjukdomen blir för de flesta kronisk. Uppblossande akuta skov av sjukdomen varvade med lugnare remissionsperioder leder i regel till en långsam försämring. I vissa fall ser man dock en allvarligare sjukdomsbild med snabb och stadig progress — en svårt destruktiv ledsjukdom med systemengagemang.
Modern läkemedelsbehandling bidrar numera till betydligt bättre prognos för personer med reumatoid artrit.
Om VGRfokus
På grund av de individuella variationerna i sjukdomsförloppet är dock prognosen i enskilda fall svår att förutsäga. De läkemedel som används vid behandling av reumatoid artrit är i första hand sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel DMARD i kombination med kortison samt NSAID, och biologiska läkemedel i form av till exempel TNF-alfablockerare.
De goda effekter som ses av läkemedelsbehandling kan tillskrivas både tidigt insatt adekvat behandling med DMARD och kortison men även tillgången till biologiska läkemedel i de fall DMARD är otillräckliga för att bromsa inflammationen.