Astma utan hosta
Astma är en inflammatorisk luftvägssjukdom med varierande grad av luftvägsobstruktion. Sjukdomen har klassiska symtom (som andnöd, pipande andning och hosta) som varierar över tid och i intensitet, men är samtidigt mycket heterogen. Alla astmapatienter bör ha ett luftrörsvidgande läkemedel till sitt förfogande och i de flesta fall ett läkemedel som behandlar den astmatiska inflammationen.
Målet för behandlingen av astma är en symtomfri vardag, normal lungfunktion och att förebygga försämringsperioder.
Har du astma utan att veta om det?
Astma är en kronisk lungsjukdom: luftrörens slemhinna är i ett tillstånd av inflammation och luftrören sammandrar sig. Astma delas in i undertyper enligt den inflammatoriska mekanismen. De viktigaste undertyperna är allergisk och eosinofil astma. Mindre känd är neutrofil astma, och det finns också andra sällsynta former. På senare år har vi också lärt oss att känna igen de olika manifestationerna fenotyperna av astma utgående från debutåldern, symtomens svårighetsgrad, förekomsten av försämringsperioder och associerade sjukdomar.
De flesta fall av astma diagnostiseras hos vuxna, men sjukdomen kan utvecklas i alla åldrar — också i hög ålder. Hos äldre känns symtomen inte alltid igen som astma, eftersom andra sjukdomar till exempel hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom gör att de inte alltid märker förträngningen av luftrören på samma sätt som yngre. Vid ju högre ålder astma bryter ut, desto mer sällan är den relaterad till allergier.
Riskfaktorer för astma?
Icke-allergisk astma
Astma bygger på ett ärftligt anlag. Den viktigaste riskfaktorn för astma och atopi är att samma sjukdom förekommer hos föräldrar eller syskon. Dessutom ökar allergisk snuva risken att utveckla astma två- till fyrfalt. Atopi innebär en tendens att producera vissa typer av antikroppar immunoglobulin E, IgE mot vanliga proteiner i miljön. Till de atopiska sjukdomarna hör atopiskt eksem, allergisk snuva, allergiska ögonsymtom, födoämnesallergier och astma.
Om mamman röker under graviditeten eller om barnet utsätts för passiv rökning, ökar barnens risk att utveckla astma med cirka 50 procent. Om en ung person själv röker, ökar risken att utveckla astma med mer än det dubbla. Övervikt ökar också risken att insjukna i astma. Enligt befolkningsstudier förklarar exponering i arbetet 16 procent av astma som utvecklas under ungdom och vuxen ålder.
Läkemedel mot astma
Ökad risk att utveckla astma har konstaterats i vissa arbetsuppgifter exempelvis bagare, jordbrukare och lantbruksarbetare, målare, städare, servitörer, metall- och träarbetare och vårdpersonal. Refluxsjukdom en sjukdom där det sura innehållet i magsäcken stiger upp i matstrupen är vanligare hos personer med astma än hos andra, men refluxsjukdom orsakar tydligen inte astma.
Däremot kan refluxsjukdomen orsaka hosta, som kan tolkas bero på astma. Symtom och svårighetsgrad vid astma Vanliga symtom vid astma är hosta och slembildning som orsakas av inflammation i slemhinnan, vinande utandning och andnöd på grund av att luftrören sammandrar sig. Astmasymtom förekommer ofta vid ansträngning, på natten och på morgonen. Symtomen bryter vanligtvis ut i samband en luftvägsinfektion, vid fysisk ansträngning, när inandningsluften är kall eller vid exponering för ett allergen.
Ofta är flera faktorer inblandade samtidigt.