Tjocktarmscancer operation komplikationer

KIRURGISK BEHANDLING

På så sätt kan man förminska risken för komplikationer som hör samman med operationen, såsom att tarmparalys, lunginflammationer och ventrombos. Man får åka hem när ätandet, urineringen och tarmfunktionen fungerar och smärtorna kan behandlas med smärtstillande läkemedel som tas via munnen. Behandlingsöversikt Prognos Möjligheten till botande behandling vid kolorektalcancer korrelerar starkt till tumörstadiet vid diagnos.

Uppföljning Värdet av uppföljning efter potentiellt botande behandling för kolorektalcancer har ifrågasatts.

Vanligt läkemedel säkert efter kirurgi för cancer i ändtarm

Det finns vissa studier som visar att uppföljning förbättrar överlevnaden, men flera studier visar ingen överlevnadsvinst hos patienter som genomgått ett intensivt uppföljningsprogram jämfört med glesare uppföljning. Med vilket intervall man bör följa patienterna är alltså inte vetenskapligt fastställt men det nationella vårdprogrammet anger att man bör utföra DT thorax och buk efter 1 och 3 år som standard.

Hos selekterade patienter, med hög recidivrisk och goda förutsättningar för behandling av tumöråterfall, utförs dock tätare kontroller, med DT var sjätte månad under två år och sedan efter 3 år. Efter 3 och 5 år rapporteras data om eventuella återfall in till Svenska Kolorektalcancerregistret, men radiologisk diagnostik efter 3 år sker endast i vissa subgrupper av patienter.

Hur lång tid tar en tarmoperation Operation av tjock- och ändtarmscancer.

Feber en vecka efter operation Därför bör du de 2–3 första månaderna efter operationen undvika: Tyngre lyft, till exempel bära tunga väskor.

Trött och orkeslös efter operation Fördelen med att vänta är att det blir lite mindre risk för komplikationer efter operationen, vilket kan vara viktigt om det är en äldre skör person som samtidigt har andra sjukdomar.

Någon idealisk blodprovsmarkör för recidiverande cancer som kan identifiera botbara patienter finns inte. CEA ingår enligt nationella vårdprogrammet som rutinuppföljning vid 1- och 3-årsuppföljning samt vid misstanke om tumöråterfall. Vårdprogrammet rekommenderar också koloskopikontroller vart 5:e år eller tätare, beroende av fynd upp till års ålder för att se att inga nya tumörer uppstår, som screening av en högriskpopulation.

Tanken bakom att följa upp symtomfria patienter är: Att hitta lokala recidiv eller metastaser i tidigt, behandlingsbart, skede för att öka möjligheterna till bot. Att hitta metakrona polyper, d v s nya polyper som inte fanns primärt, eller tidiga nya tumörer i tarmen. Att identifiera eventuella funktionsproblem efter behandling och behandla dessa.

Bättre liv efter cancer i tjock- och ändtarm

Uppföljningen kan vara en viktig del av det psykosociala omhändertagandet då den av många patienter upplevs som en trygghet. Vidare behövs också en regelbunden uppföljning som kvalitetsuppföljning och för att följa upp eventuella kvarstående funktionsbesvär hos patienten efter behandlingen. Efter rektalcancerbehandling föreligger nästan alltid viss funktionsrubbning, framför allt tarmproblem och besvär med den sexuella funktionen.

De flesta recidiv uppkommer inom två år och nästan alla inom fem år. Efter fem års recidivfrihet anses därför patienter vara botade även om recidiv i enstaka fall kan upptäckas senare. Patienter som på grund av hög ålder eller samsjuklighet inte skulle komma ifråga för aktiv antitumoral behandling vid ett eventuellt återfall ska inte röntgas eller provtas vid uppföljning utan endast följas kliniskt ur kvalitetsuppföljningsskäl, så att behandlande klinik har adekvat uppföljning av sina behandlingsresultat avseende eventuella tumöråterfall och att patientens eventuella funktionsproblem kan behandlas.

Patienter som tidigare har haft kolorektalcancer och får blödning från tarmen ska undersökas med koloskopi, i enlighet med standardiserat vårdförlopp. Patienter som tidigare har haft kolorektalcancer och får nya symtom som skulle kunna orsakas av recidiv, såsom buksmärtor eller ofrivillig viktnedgång, bör utredas med DT thorax och buk samt blodprov CEA. Patienter som får symtom som kan inge recidivmisstanke och har behandlats för kolorektalcancer de senaste 5 åren ska remitteras till kolorektalkirurgisk enhet.

Om indikationen är tveksam eller symtomen oklara kan man med fördel rådfråga kolorektalkirurgisk enhet. Det är naturligtvis också av vikt att de radiologiska enheter som utför DT på dessa patienter är väl förtrogna med de protokoll som ska efterföljas vid undersökning på denna indikation. Funktionsrubbning efter kolorektalcancerbehandling Patienter som behandlats för kolorektalcancer kan drabbas av biverkningar och följdsjukdomar.

Dessa kan uppstå redan under pågående behandling men kan även uppstå efter avslutad behandling, ibland flera år senare.