Fastan förr
fastän. SKATTEMÄRKE. (förr) på bilar.
EHURU. fastän, fast ovanligt numera. ASSIETT. fat. Lista med ord för korsordstråden fastän förr. Hem Fastan och påsken Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning. Samtidigt bygger påskhögtiden delvis på arvet från judendomen. Faste- och påsktiden har också många influenser från folktro och från folkliv som kan ledas tillbaka till medeltiden och t.
M Bild: Didgeman Enligt kristen tradition firas påsken för att minnas att Jesus dog och uppstod för alla människors skull. Under påsken firas segern över döden och kärlekens vinst.
Förfastan inkl. Förfastan inleds med söndagen Septuagesima 64 dagar före påskdagen och avslutas med fastlagen som är ett samlingsnamn för de tre dagarna: fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Fettisdagen är den sista dagen under förfastan och efterföljs av den s. Fastlagen Fastlagen är de tre dagar som infaller precis före själva fastan fastan påbörjas inom kristen tradition 40 dagar före påsk.
Men enligt kyrklig tradition är det egentligen påskdagen - den dag då Jesus uppstod - som inleder påskveckan. På påskdagen har Jesus vunnit över döden genom att uppstå till livet igen. I och med det är ondskan och döden besegrade.
Askonsdagen – början på fastan
Att Jesus vinner över döden är centrum i kristen tro. Under fastlagen förberedde man sig för den kommande fastan genom god mat och fest. Särskilt söderut i Europa kunde det ta sig ganska rejäla uttryck. Detsamma gäller i mindre skala även i Sverige med mat, dryck och upptåg. Fettisdagsbullen är en kvarleva av fastlagsfestandet.
En sådan lyx kunde man - där man hade råd - unna sig dagen innan den stora fastan började under askonsdagen askonsdagen infaller alltid onsdagen efter fettisdagen. Även de gamla namnen fläsksöndag, bullamåndag, stenkaketisdag eller pannkake- eller fettisdag minner om fastlagsfestandet. En rest av fläskdieten under fastlagen är de öländska kroppkakorna.
Tisdagen före den köttlösa fastan frossade man på både bröd och fläsk. I spåren av fettisdagen har stekt fläsk och bruna bönor blivit en svensk nationalrätt.
Fortfarande förekommer den i hela den katolska världen. Mest känd är karnevalen i Rio, men den är bara en av tusentals. I Sverige finns många kvarlevor av karnevalsfirandet.